Kattens kroppsspråk kan till en början vara ett mysterium för ägaren, eftersom många av missens miner och gester är väldigt små och subtila. Frågorna om varför katten beter sig som den gör kan vara många; Varför spinner katten? Varför skjuter den rygg och piskar med svansen? Varför bits katten plötsligt under kelstunden? Här berättar vi mer om hur du tolkar kattens språk och beteenden!
Till skillnad från hundar viftar katter på svansen när de är irriterade, upprörda eller upplever motstridiga känslor. Likaså lägger katten öronen bakåt och kröker rygg i hotfulla situationer. Av dessa anledningar missuppfattar ibland hundar och katter varandra, eftersom hunden med en viftande svans, krökt rygg och bakåtliggande öron signalerar fredlighet och önskan om lek.
Kraften i svansrörelsen berättar hur kraftig känslan är: en lätt vippande svansspets betyder bara lite irritation, medan en svans som svänger ordentligt från sida till sida betyder ordentlig ilska. Svansen viftar också vanligen fartfyllt under jakt och lek.
Om bara svansspetsen på katten rör sig brukar det vara i upphetsning inför en jakt medan en rakt uppstående svans signalerar en glad katt.
Katten har svansen väldigt sänkt när den är orolig och håller sig avvaktande. Är katten rent av undergiven håller den svansen tätt nästan in under kroppen.
En upprätt svans är en vänlig hälsning. Svansspetsen kan också vara lite böjd. Om katten är riktigt glad att träffas kan den darra lite med svansen i sidled.
En självsäker och tillitsfull katt promenerar avslappnat med huvudet högt. Den vågar även gå förbi öppna utrymmen.
Att kisa med ögonen och sluta dem långsamt är en vänlig gest, med vilken människan också kan visa katten att hon är avslappnad och inte tänker orsaka fara. Att stirra den andra i ögonen utan avbrott är däremot något som katten upplever som hotfullt.
Särskilt med en främmande katt är det bra att emellanåt sluta ögonen långsamt och vända blicken förbi katten.
Att kasta sig på rygg eller sida är ett stort tillitsbevis – men det är sällan en invit till att klappa den mjuka magen.
Katten tycker om att rytmiskt trampa med tassarna på mjuka underlag (till exempel ägarens mage), när den känner sig riktigt bekväm och trygg.
Särskilt ungar kallar till lek genom att vända sidan mot lekkompisen och studsa jämfota med ryggen och svansen i båge.
En lite nervös katt kan visa sin osäkerhet genom att slicka sin nosspets.
En reserverad katt går lågt, med långa “skidande” steg, och vrider på öronen.
En mycket rädd katt trycker sig mot golvet och söker med blicken efter ett gömställe. Öronen är platt tryckta längs huvudet.
När en katt måste försvara sig vänder den sidan mot motståndaren med öronen bakåtstrukna och ryggen och svansen i båge. Samma ställning gäller också när katten ligger och då kan den använda klorna.
En katt som är aggressiv eller känner sig hotad kan fräsa, spotta eller väsa – men även vara helt tyst.
Katten kan försöka se stor och hotfull ut genom att burra upp pälsen och kröka ryggen.
Katten kan vara stel, med en styv och rak svans eller med svansen hoprullande runt och under kroppen.
Öronen ligger ofta platt bakåt på huvudet.
Jamande är kattens sätt att berätta att den vill dig något. Ofta tänker vi genast att det den vill ha är mat, men det kan lika gärna vara vår uppmärksamhet, kel, lek eller att vi öppnar en dörr. Katten kan också lära sig använda olika jamanden i olika situationer.
Spinnande är ett tecken på att katten mår bra och känner sig trygg. Katten kan spinna lyckligt i sin ägares famn, men spinnmotorn kan starta även när katten träffar en bekant människa den gillar, när den hittar en härlig leksak eller när den äter riktigt god mat. Det är emellertid också vanligt att sjuka eller svårt skadade katter spinner för att lugna sig själva. Undersökningar tyder också på att ljud med låg frekvens, som spinnande, skulle ha positiv verkan på läkningen av ben och senor. Spinnandet är kattens egen fysioakustiska behandling.
Kurrande använder katten för att hälsa på både människor, katter och andra djur. Ibland hör man också ett frågande men glatt ”kurr?” när katten ser något bekant och roligt, till exempel en favoritleksak.
Fräsande är en varning, med vilken katten ber någon att avlägsna sig. Morrande är en varning som bör tas ännu allvarligare än fräsandet. Om en morrande katt inte kommer undan eller inte lämnas i fred försvarar den sig antagligen genom att anfalla.
”Klapprande” är ett surrogatbeteende orsakat av frustration. Det får man ofta höra till exempel när katten ser en fågel utanför fönstret.
Uppgiven katt. När katten känner sig uppgiven och inser att den inte rår på motståndaren i en konfliktsituation kan den välja att krypa ihop med tassarna tätt runt kroppen. Svansen lägger katten också gärna tätt intill sig, men man kan se en viss anspänning i en trummande svansspets. Kanske funderar katten i detta läget om det är bättre att fly än illa fäkta?
Katten flemar. Ett uttryck för välbefinnande är när katten ”flemar”. Det är en alldeles speciell, vädrande nosrörelse. Troligtvis känner katten en synnerligen smaskig doft som gör att den börjar flema.
Katten stirrar. Om blickar kunde döda... Katten stirrar gärna ut sin motståndare. Det kan vara en skenmanöver när katten känner sig hotad och gör sig lite tuffare än vad den i själva verket är. Ögonen kan också signalera att katten är rädd om de är vitt uppspärrade med stora pupiller.
Katten trampar på stället. Ett beteende hos katten som kan vara störande för människor är när katten står still och trampar på stället. Många kattägare kan nog känna igen sig att bli väckta på det sättet. Beteendet ger katten en känsla av välbefinnande då det härstammar från tiden som kattunge, då katten diade sin mamma och ”knådade” runt spenen.
Katten kisar med ögonen. Ett annat sätt som katten signalerar välbefinnande på är att kisa med ögonen. Man kan se det som att katten helt enkelt ler med ögonen. Kisar katten när den blir klappad kan man i kattspråk konstatera att katten har det gott.
Katten rullar på rygg. En katt som rullar på rygg känner sig trygg och tillfreds och bjuder in till mjuka klappar. Att blotta magen och strupen symboliserar tillit.
Kattens öron pekar framåt. Med öronen signalerar katten också sin sinnesstämning. Är katten avspänd och tillfreds pekar öronen framåt, lätt utåt. Det är också så katten håller öronen då den hälsar vänligt.
Kattens öron pekar rakt fram eller platt bakåt. Börjar katten bli vaksam, riktas öronen mera rakt fram. Öronen kan också rycka nervöst och det tyder på upphetsning hos katten och ligger öronen platt bakåt, får man hoppas att man inte är anledningen till det då det är en aggressiv signal.
Katten har ett väldigt tydligt kroppsspråk (kattspråk), men kan ändå uppfattas som oberäknelig av en del människor, då sinnesstämningen kan ändras snabbt. Oftast finns det små subtila tecken som visar att katten inte längre vill bli klappad på magen och det är vi som behöver bli bättre på att läsa katt!
Funderar du på att skaffa en liten kattunge eller har du redan en katt? Vi samlat allt som din misse behöver, som kattmat, bäddar, leksaker och godis - på ett och samma ställe! Här kan du även enkelt bli medlem i vår kundklubb. Mjau, vilket kattliv!